WordPress databasfel: [Table 'dev_domaoggen_se.wp_ppress_meta_data' doesn't exist]
SELECT * FROM wp_ppress_meta_data WHERE meta_key = 'content_restrict_data'

Inför kvällens avsnitt av "Domstolen" | Domarbloggen

Inför kvällens avsnitt av "Domstolen"

domstolenhandelsbalkenoaktsamhetsysslomanuppdraguppsåt

WordPress databasfel: [Table 'dev_domaoggen_se.wp_ppress_meta_data' doesn't exist]
SELECT * FROM wp_ppress_meta_data WHERE meta_key = 'content_restrict_data'

I kväll kommer andra delen av ”Domstolen” att sändas. Programmet kommer att handla om när en person kan anses ha begått ett visst brott ”uppsåtligt” eller av oaktsamhet. Det kommer också ta upp frågor om ekonomiska transaktioner mellan släktingar – och belysa betydelsen av att skriva kvitton.

Vad är uppsåt?

För att en person ska dömas för ett brott krävs att personen har begått en straffbelagd gärning och att hen hade uppsåt att begå brottet. Ett skäl till att det krävs uppsåt är att de flesta nog skulle uppfatta det som fel att straffa någon för någonting som hen gjort omedvetet och alltså inte har kunnat styra över.
Klubba och bok2
Enligt Svenska akademiens ordlista betyder ordet uppsåt ”avsikt” eller ”föresats”, och det är nog så ordet oftast används i vardagligt tal. När man talar om juridiskt uppsåt, på det sätt som ordet används inom straffrätten, är det dock lite mer komplicerat.
Lite förenklat kan man säga att en handling sker med uppsåt om den som utför handlingen är medveten om följden av denna. Den som slår en annan person i ansiktet är förstås medveten om att slaget kommer att få till följd att den som träffas av slaget får ont, och kanske till och med drabbas av någon form av skada. Misshandel är ett exempel på ett sådant brott som kräver uppsåt. Den som däremot av misstag, helt omedvetet, råkar skada någon kan aldrig dömas för ett uppsåtligt brott.
En del brott förutsätter dock endast att man handlat oaktsamt – det krävs alltså inte uppsåt. En bilförare som kör bil på ett mycket riskfyllt sätt och därigenom kör på en annan person som skadas kan dömas för vållande till kroppskada – och om personen dör: vållande till annans död. I dessa fall måste bilföraren alltså inte haft för avsikt att skada eller döda den andre personen utan den kan alltså dömas för ett brott även om hen ”bara” har varit oaktsam.
Gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet kan vara svår att dra. Man brukar säga att det finns tre olika former av uppsåt.

  • Avsiktsuppsåt betyder helt enkelt att man gör något medvetet och med avsikt att orsaka en viss effekt.
  • Insiktsuppsåt har man om man inte direkt vill orsaka en viss effekt men samtidigt förstår att effekten är oundviklig. Ett exempel som brukar användas är om någon sänker en båt full med passagerare i syfte att få ut ersättning från en försäkring. Hen strävar inte direkt efter att passagerarna ska drunkna, men förstår att det kommer att hända. I så fall har personen insiktsuppsåt.
  • Likgiltighetsuppsåt brukar kallas för uppsåtets nedre gräns. Prövningen av om det finns sådant uppsåt ska göras i två steg. Det krävs då:
    • att gärningspersonen förstod att det fanns en risk för att hens handlande skulle leda till en viss effekt, t.ex. en skada på en annan person, och
    • att personen inte brydde sig om (var likgiltig till) att den effekten faktiskt också skulle inträffa. Om gärningspersonen godtog effekten eller om effekten inte utgjorde ett tillräckligt starkt skäl för att avstå från den aktuella handlingen anses man alltså i regel ha handlat med uppsåt.

Varför behövs kvitton?

I domstolarna förekommer det ofta tvister som handlar om olika former av ekonomiska transaktioner. I kvällens program kommer vi få följa en yngre släkting som för en äldre släktings räkning sålt en bil, och som – efter att den äldre släktingen gått bort – krävs på betalning av det belopp som bilen såldes för. Den yngre släktingen hävdar dock att han betalade beloppet till den äldre släktingen innan han avled.
 
kvittonI programmet förekommer ordet ”syssloman” som benämning på den yngre släktingen. Syssloman är ett gammalt ord som låter svårt. Det hela är egentligen inte särskilt komplicerat. I stort sett vem som helst kan vara syssloman. Syssloman är man när man utför en handling åt någon annan. Om du t.ex. sköter din gamla mammas bankärenden, såsom att betala hennes räkningar, så är du syssloman i förhållande till henne när du utför uppgiften. Det krävs inte något skriftligt avtal utan sysslomannaskap kan uppkomma genom att man utför de handlingar som huvudmannen ber om hjälp med.
Det finns några bestämmelser om sysslomannaskapet i lagen; de finns i handelsbalken. Bestämmelserna är gamla så språket är inte helt lätt att förstå. Innehållet är däremot ganska enkelt. Bestämmelserna går ut på att man ska utföra uppdraget omsorgsfullt och korrekt och att man ska vara lojal mot den person som man utför uppdraget åt. Om man missköter sig när man utför uppdraget kan man bli ersättningsskyldig.
Kvällens program handlar även om vilken bevisning som krävs när någon påstår att en skuld inte har betalats. Det är vanligt i tvistemål som handlar om olika former av ekonomiska transaktioner att det saknas avtal och kvitto och att den enda bevisningen är parternas muntliga berättelser. Man brukar säga att ord står mot ord. Det kan till exempel handla om ett lån över huvud taget har tagits. Eller om betalning av lånet har skett.
Som allmän princip gäller att den för vilket det är naturligast – och enklast – att säkra bevisning ofta har den s.k. bevisbördan för det som parterna inte är överens om. Den som påstår sig ha lånat ut pengar ska alltså normalt sett bevisa det. Det är lättast för den som lånar ut pengar att säkra bevisning om lånet. En långivare kräver därför ofta att ett låneavtal ska skrivas. Och den som påstår sig ha betalat av ett lån har bevisbördan för det. Då kan man t.ex. begära att låneavtalet rivs sönder eller ännu hellre att man får ett kvitto på betalningen.
Detta inlägg är skrivet av rådmännen Daniel Eriksson och Marcus Isgren